Bravida besöket gick bra, de kom i tid,8.30 stannade en timme och funderade på hur och var de skulle dra sina rör.

Mannen som trodde att det skulle ta typ en kvart hade bestämt att hämta upp sin mamma 8.45 och sen mormor 9.00på vägen till arbetet...detta fast jag berättade flera gånger att det inte skulle ta så kort tid...

Så det fick han ju ringa och skjuta på...tänk om han kunde lyssna på mig en enda gång:)

När de for så drog vi iväg i varsin bil, han till jobbet, jag till ÖF.

Sjöng , fikade och barnen lekte i dockvrån.

11.30 gick jag in till MVC som ligger vägg i vägg, hon tog ett blodtryck på mig som var betydligt högre än vanligt, dock inte högt. Men jag var nervös och stressad, ville bara kolla hjärtljuden.

Fick lägga mig på britsen och hon kollade, med den gamla apparaten....och det lät precis lika illa som förra gången:(

Hon hämtade den andra barnmorskan och en annan apparat, men samma resultat.

Jaha, så då blev man uppskickad till Akademiska.

Fick en tid kl. 14.30

Åkte hem, gav barnen Gorbys pirog(ja..IGEN!! hade liksom fokus på annat..)

Ringde mannen och bad honom komma hem, ringde pappa och bad honom komma och passa barnen.

Funderade på om det var läge att få panik??

Men beslöt att det var bäst att vänta med det tills jag fått besked från sjukhuset, men irrade runt här hemma som en annan fåntratt och kunde inte koncentrera mig på nåt.

Fick minstingen i vagnen och hon somnade gott direkt, tack och lov.

4 Åringen var trött och nöjd framför Disney channel.

Det snurrade massa tankar i skallen, vi har sex friska krya ungar, varför har jag tagit för givet att även denna bebis ska vara frisk??

Och om det är ett hjärtfel - är det allvarligt?? Eller bara nåt som växer bort?

Eller är det nåt konstigt syndrom??

Nån missbildning? Kanske kommer vi in på bedömningsmottagningen, gör ett ultraljud och så upptäcks det att bebisen inte kan överleva utanför magen?

Jag har jobbat på en barn neurologisk avdelning och sett massor av konstigheter, dessutom jobbar jag natt på en neo avdelning när jag nån gång jobbar...så jag vet för mycket!! Och vet alldeles för lite för att kunna vara saklig och lugn.

Åhhhhhhhhh!!! Jobbigt!!! Ångest!!!

Mannen kom hem, pappa kom och vi åkte in, var där redan 14.00 och fick komma in direkt för en CTG kurva. Jag hörde, och mannen hörde att hjärtat gjorde en paus mellan ungefär vart fjärde slag.

Hjärtljuden låg mellan 130-160, och den kickade på. Hade varit lugn både igår när jag tokstädade, och nu på förmiddagen, så det var skönt att den kvicknade till.

Efter tio minuter var kurvan klar, och en bm kom in för att lyssna, även hon hörde ju pausen, men försökte lugna med att det inte var ovanligt.

Hon var den bm som gjorde alla ul när vi väntade tvillingarna och hon är superkompetent, så det kändes skönt att det var just hon.

Vi fick sitta ner och vänta på doktorn.

Min man är oduglig på att vänta, han KAN INTE sitta stilla i fem minuter och vara overksam:)

Nu fick vi vänta 45 minuter..gissa hur stressad han var..hehe, själv gillar jag bara läget och försöker se det som en paus i vardagen när jag sitter i väntrum, man kan ju inget göra åt det:)

Jag var lite lugnad av bm, och det kändes skönt att vara på plats på sjukhuset.

Läkaren var en trevlig ung man som vänligt visade in oss för ett ultraljud.

Konstaterade snabbt att bebisen faktiskt låg med huvudet ner!!! Den som legat i säte hela tiden...:)

Sen zoomade han in hjärtat och tystnade.

Och är det nåt jag fasar för så är det när läkare tystnar och koncentrerar sig på det de håller på med...det bådar aldrig gott:(

Nog för att det är positivt att de är koncentrerade och fokuserade, då gör de sitt jobb väl, men ändå....

Vi såg ju åxå att hjärtat inte slog helt som det skulle:(

Men vad det betyder vet jag ju inte.

- Är du orolig? frågade han och jag som alltid, alltid slätar över min egen oro erkände snabbt att Ja det var jag.

Han såg ju i mina papper vart jag jobbade så han förstod det ju:)

Efter att ha kollat på hjärtat så gjorde han en kontroll på hur bebisen såg ut i övrigt, och allt var bra. Storleken stämde precis med tiden, fostervattenmängden var utmärkt, njurar och magsäck satt där de skulle, urinblåsan såg fin ut, hjärnan ok.

Allt sånt är positivt:)

Han frågade om vi visste vad det var för sort, och vi sa att enl. ul så var det en tjej, och det kunde han nästan garantera:)

Så, nu ska jag nog våga mig ut och köpa nån rosa body till min sjätte dotter:)

För säkerhets skull ville han att överläkaren skulle kika, men han trodde att det inte var något akut, bebisen verkar må toppen, och troligen skulle det bli en remiss till barn cardiologen, i så fall inom några dagar.

När han lämnade rummet, tittade vi bara på varandra och visste inte riktigt vad vi skulle känna.

Var det ett hjärtfel,eller bara inget?  Inget akut lät ju bra, och att det skulle kollas upp lät åxå bra, men helst ville jag ju höra att det inte var nåt konstigt alls.

Nån minut senare kom en kvinnlig överläkare in, hälsade, kikade på CTG kurvan och greppade ul apparaten.

I samma stund som hon satte den mot magen sa hon att det inte skulle behövas en barn cardiolog:)

Bebisens hjärta slår ett extraslag ibland,ibland vart tjugonde slag ibland vart fjärde, men inte tätare än så, och för att det skulle bli tal om cardiolog skulle det vara regelbundet vartannat slag.

Hon tittade noga och länge och berättade att det inte alls var ovanligt, att fostrets nervsystem är outvecklat ännu, och att det oftast rättar till sig inom några veckor.

Och att det faktiskt finns väldigt många vuxna som har extraslag på sina hjärtan och lever gott utan att vara medvetna om det:)

Men, det skulle följas med vanliga kontroller på MVC, och ev. kunde det bli tal om ett ultraljud på bebisen efter födseln.

Absolut troligast var att det inte var något alls, och om det skulle vara nåt så skulle det med all säkerhet inte behöva åtgärdas:)

SKÖNT!!!!!

Men ändå....misstanken är väckt, och jag kan inte släppa det helt.

Det förstod de ju, så vi var välkomna igen om vi var oroliga,eller om det inte rättade till sig inom några veckor. Eller om det blev värre - Gud förbjude!

På väg därifrån så kom huvudvärken som ett brev på posten, axlarna sjönk väl ner en halvmeter eller så och jag blev såååå trött.

Typiskt mig, jag brukar hålla huvudet kallt när det gäller och reagera sen när det är över.

Nu har jag lagt alla barnen i säng och de sover gott.

Mannen är på jobbet, och där lär han förbli ett bra tag till.

De har som allra, allra mest att göra just denna årstid, och det är inte alls lämpligt att föda barn på hösten egentligen;)

Att sen dessutom krångla till det så här, det funkar inte;)

Nog för att det löser sig, och bebisen är viktigast, men med egen firma är det ett dribblande.

I värsta fall hade det ju kunnat bli en utplockad bebis idag, med akut operation, och neovistelse i flera veckor, eller många och långa undersökningar och kontroller av bebisen medan den ligger kvar i magen, så några timmar på sjukhuset idag känns ändå rätt okey.

Och jag hoppas sååååå att allt ska fortsätta vara bra med lillbusen!!

Nu måste jag nog gå och hämta mig en stor tallrik glass:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...så finns jag, men jag har flyttat till Loppi:) Ni klickar HÄR så kommer ni dit, och kan läsa om mig och de nio fantastiska barnen :)    ...

Japp det har kommit en app så man enkelt kan blogga från luren även här och det måste jag såklart prova !! Verkar inte som man får in bilderna i själva inlägget utan får välja att lägga den överst eller under texten...:-/ nja.. Iaf blir det en bild...

  Ja, här lämnar man sin lilla goding för att åka och träna och så får man det här videoklippet från Perra, det är ju så gulligt så jag tror jag storknar!         ...

  Hoppsansa, vet ni, de två vinnarna av Liberorabatterna har inte hört av sig!!??   Jag hade heller ingen mailadress till dem så jag kunde maila, inte heller nån hemsida...så jag har inget annat val än att dra två nya!   Jag är ledsen tjeje...

Hörrni sluta fråga om vi vill / ska ha fler barn  !!! Jag får frågan ideligen, och jag har aldrig berättat förr om vi planerar fler eller inte och jag kommer inte göra det nu heller     . Svaret är att ni får helt enkelt se hur det blir ! Antin...