I går på sjukhuset, när läkaren gjorde ultraljudet, så visade han oss bebisens profil:)

Jag som har väldigt svårt att tyda ul bilder tyckte det mest såg ut som en dinosaurie, en T-rex;)

Men doktorn han konstaterade helt lugnt och självklart  att det såg ut som en liten Bart Simpson!!!!

Ihhhhhhh!!!!!!

Man kan ju få mardrömmar för mindre....;)

Så nu är ju den stora frågan...vem har rätt? Blir det en T-rex look-a-like,eller en Bart Simpson dito???

Jag skulle nog helst vilja ha en bebis jag!:)

Nä, det är bara att inse, shopping är det ultimata sättet att lugna nerverna, få upp humöret och tyvärr åxå bli fattig...:)

Jag väcktes av snart 12 åringen vid 8, av att hon frågade om hon skulle gå till skolan eller inte om hon mådde illa?

-Inte, mumlade jag morgonhest och ville bara sova vidare.

Men eftersom jag faktiskt kom i säng hyfsat tidigt i går kväll, och sovit som en klubbad säl så var jag inte så fasligt trött, och när minstingen vaknade vid 8.30 klev jag upp jag med.

Detta innebar att vi alla var fix och färdiga vid 10.00, så då packade jag in dem i bilen och vi åkte till favvostället...IKEA:)

12 åringen mådde såklart bra igen....tror hon behöver kliva upp lite tidigare på morgonen så hon hinner äta frukost i lugn och ro och sen sitta still en stund.

Nu blev det mest tråk-saker inköpta, men man blir rätt nöjd ändå.

Batterier, halogenlampor, servetter,glödlampor....inte såååå kul...men roligare med såna där förvaringskorgar som poppar upp, i nät, till ungarna, och två små rosa mammutpallar:) DE var riktigt roliga att shoppa:)

Lite lunch hann vi få i oss åxå, och både 4 åringen och 1½åringen satt så fint och åt köttbullar, såg riktigt väluppfostrade ut;)

Sen bidde det apoteket, och där var det riktigt tråkiga prylar...fästingmedel till katterna a´185spänn!!! Värsta rånet ju! Men jag vill ju inte att de ska släpa in fästingar som de droppar sen...tycker det räcker med den där på magen....*ryyyys*

Nässpray mot den envisa gravidtäppan, den snälla, icke vanebildande sorten, och så halva priset på solskyddsmedel, så då slog jag till på en till solspray till nästa år.

Vet ju att det är begränsad hållbarhet på dem, men oöppnad ska den väl hålla sig fin till nästa sommar??

Äsch, jag brukar använda solskydden tills de tar slut...så länge de inte luktar illa;)

Sen hem och lägga lilla trollet att sova, idag utan Gorbys pirog i magen;) fick räcka med Ikea köttbullar!

Pappa kom förbi en sväng, jag har delgivit honom ett av hans projekt, att fixa en dörr till vårt sovrum!

Vi har ett valv mellan vardagsrum och sovrum idag, tidigare ägare hade matrum där vi sover.

Så nu funderar och filurar pappa på hur han ska göra:)

Han förordar en skjutdörr eller möjligvis en glasdörr.

Jag vill ha en dörr, punkt.

Han tror att vi om några år, när barnen flyttat hemifrån...alltså om typ massor av år;) ska vilja ha tillbaka ett matrum där, och därför ska vi inte sabba valvet....

Men jag tror inte att vi kommer att ha ett matrum någonsin!

Jag ser inte vitsen med det?

Varför ha ett helt rum ståendes med bara ett bord?

Bara till fint...?

Vi som inte ens ids bära ut och duka i poolrummet!

Dessutom är rummet rätt litet, om vi ska duka upp till fest, alltså bjuda hem barnen med deras framtida familjer..så lär vi behöva ett JÄTTESTORT matrum!

Nä, jag tror inte att vi kommer att ångra om vi sätter igen valvet.

I en framtid kanske vi ist får riva hela väggen, så vi får ett stooooort vardagsrum som man kan äta i;)

Men nu måste vi stångas lite,pappa och jag:)

Och han har en poäng, jag erkänner det.

I morgon åker pappa och mamma och sex av deras vänner till Riga.

Jag har absolut ingen koll på det, ska bli kul att höra om sen.

Vi ska ta hand om deras katter, åka dit och släppa in och ut dem och ge dem lite mat.

Inte för att de skulle dö av svält direkt, det är två gigantiska kissemissar:)

Lite roligt är att mamma tyckte det var jättekrångligt när de skulle göra det samma för våra katter...men nu är det tydligen helt ok:)

Annars inget nytt under solen, så jag loggar ut nu:)

Natti!

Bravida besöket gick bra, de kom i tid,8.30 stannade en timme och funderade på hur och var de skulle dra sina rör.

Mannen som trodde att det skulle ta typ en kvart hade bestämt att hämta upp sin mamma 8.45 och sen mormor 9.00på vägen till arbetet...detta fast jag berättade flera gånger att det inte skulle ta så kort tid...

Så det fick han ju ringa och skjuta på...tänk om han kunde lyssna på mig en enda gång:)

När de for så drog vi iväg i varsin bil, han till jobbet, jag till ÖF.

Sjöng , fikade och barnen lekte i dockvrån.

11.30 gick jag in till MVC som ligger vägg i vägg, hon tog ett blodtryck på mig som var betydligt högre än vanligt, dock inte högt. Men jag var nervös och stressad, ville bara kolla hjärtljuden.

Fick lägga mig på britsen och hon kollade, med den gamla apparaten....och det lät precis lika illa som förra gången:(

Hon hämtade den andra barnmorskan och en annan apparat, men samma resultat.

Jaha, så då blev man uppskickad till Akademiska.

Fick en tid kl. 14.30

Åkte hem, gav barnen Gorbys pirog(ja..IGEN!! hade liksom fokus på annat..)

Ringde mannen och bad honom komma hem, ringde pappa och bad honom komma och passa barnen.

Funderade på om det var läge att få panik??

Men beslöt att det var bäst att vänta med det tills jag fått besked från sjukhuset, men irrade runt här hemma som en annan fåntratt och kunde inte koncentrera mig på nåt.

Fick minstingen i vagnen och hon somnade gott direkt, tack och lov.

4 Åringen var trött och nöjd framför Disney channel.

Det snurrade massa tankar i skallen, vi har sex friska krya ungar, varför har jag tagit för givet att även denna bebis ska vara frisk??

Och om det är ett hjärtfel - är det allvarligt?? Eller bara nåt som växer bort?

Eller är det nåt konstigt syndrom??

Nån missbildning? Kanske kommer vi in på bedömningsmottagningen, gör ett ultraljud och så upptäcks det att bebisen inte kan överleva utanför magen?

Jag har jobbat på en barn neurologisk avdelning och sett massor av konstigheter, dessutom jobbar jag natt på en neo avdelning när jag nån gång jobbar...så jag vet för mycket!! Och vet alldeles för lite för att kunna vara saklig och lugn.

Åhhhhhhhhh!!! Jobbigt!!! Ångest!!!

Mannen kom hem, pappa kom och vi åkte in, var där redan 14.00 och fick komma in direkt för en CTG kurva. Jag hörde, och mannen hörde att hjärtat gjorde en paus mellan ungefär vart fjärde slag.

Hjärtljuden låg mellan 130-160, och den kickade på. Hade varit lugn både igår när jag tokstädade, och nu på förmiddagen, så det var skönt att den kvicknade till.

Efter tio minuter var kurvan klar, och en bm kom in för att lyssna, även hon hörde ju pausen, men försökte lugna med att det inte var ovanligt.

Hon var den bm som gjorde alla ul när vi väntade tvillingarna och hon är superkompetent, så det kändes skönt att det var just hon.

Vi fick sitta ner och vänta på doktorn.

Min man är oduglig på att vänta, han KAN INTE sitta stilla i fem minuter och vara overksam:)

Nu fick vi vänta 45 minuter..gissa hur stressad han var..hehe, själv gillar jag bara läget och försöker se det som en paus i vardagen när jag sitter i väntrum, man kan ju inget göra åt det:)

Jag var lite lugnad av bm, och det kändes skönt att vara på plats på sjukhuset.

Läkaren var en trevlig ung man som vänligt visade in oss för ett ultraljud.

Konstaterade snabbt att bebisen faktiskt låg med huvudet ner!!! Den som legat i säte hela tiden...:)

Sen zoomade han in hjärtat och tystnade.

Och är det nåt jag fasar för så är det när läkare tystnar och koncentrerar sig på det de håller på med...det bådar aldrig gott:(

Nog för att det är positivt att de är koncentrerade och fokuserade, då gör de sitt jobb väl, men ändå....

Vi såg ju åxå att hjärtat inte slog helt som det skulle:(

Men vad det betyder vet jag ju inte.

- Är du orolig? frågade han och jag som alltid, alltid slätar över min egen oro erkände snabbt att Ja det var jag.

Han såg ju i mina papper vart jag jobbade så han förstod det ju:)

Efter att ha kollat på hjärtat så gjorde han en kontroll på hur bebisen såg ut i övrigt, och allt var bra. Storleken stämde precis med tiden, fostervattenmängden var utmärkt, njurar och magsäck satt där de skulle, urinblåsan såg fin ut, hjärnan ok.

Allt sånt är positivt:)

Han frågade om vi visste vad det var för sort, och vi sa att enl. ul så var det en tjej, och det kunde han nästan garantera:)

Så, nu ska jag nog våga mig ut och köpa nån rosa body till min sjätte dotter:)

För säkerhets skull ville han att överläkaren skulle kika, men han trodde att det inte var något akut, bebisen verkar må toppen, och troligen skulle det bli en remiss till barn cardiologen, i så fall inom några dagar.

När han lämnade rummet, tittade vi bara på varandra och visste inte riktigt vad vi skulle känna.

Var det ett hjärtfel,eller bara inget?  Inget akut lät ju bra, och att det skulle kollas upp lät åxå bra, men helst ville jag ju höra att det inte var nåt konstigt alls.

Nån minut senare kom en kvinnlig överläkare in, hälsade, kikade på CTG kurvan och greppade ul apparaten.

I samma stund som hon satte den mot magen sa hon att det inte skulle behövas en barn cardiolog:)

Bebisens hjärta slår ett extraslag ibland,ibland vart tjugonde slag ibland vart fjärde, men inte tätare än så, och för att det skulle bli tal om cardiolog skulle det vara regelbundet vartannat slag.

Hon tittade noga och länge och berättade att det inte alls var ovanligt, att fostrets nervsystem är outvecklat ännu, och att det oftast rättar till sig inom några veckor.

Och att det faktiskt finns väldigt många vuxna som har extraslag på sina hjärtan och lever gott utan att vara medvetna om det:)

Men, det skulle följas med vanliga kontroller på MVC, och ev. kunde det bli tal om ett ultraljud på bebisen efter födseln.

Absolut troligast var att det inte var något alls, och om det skulle vara nåt så skulle det med all säkerhet inte behöva åtgärdas:)

SKÖNT!!!!!

Men ändå....misstanken är väckt, och jag kan inte släppa det helt.

Det förstod de ju, så vi var välkomna igen om vi var oroliga,eller om det inte rättade till sig inom några veckor. Eller om det blev värre - Gud förbjude!

På väg därifrån så kom huvudvärken som ett brev på posten, axlarna sjönk väl ner en halvmeter eller så och jag blev såååå trött.

Typiskt mig, jag brukar hålla huvudet kallt när det gäller och reagera sen när det är över.

Nu har jag lagt alla barnen i säng och de sover gott.

Mannen är på jobbet, och där lär han förbli ett bra tag till.

De har som allra, allra mest att göra just denna årstid, och det är inte alls lämpligt att föda barn på hösten egentligen;)

Att sen dessutom krångla till det så här, det funkar inte;)

Nog för att det löser sig, och bebisen är viktigast, men med egen firma är det ett dribblande.

I värsta fall hade det ju kunnat bli en utplockad bebis idag, med akut operation, och neovistelse i flera veckor, eller många och långa undersökningar och kontroller av bebisen medan den ligger kvar i magen, så några timmar på sjukhuset idag känns ändå rätt okey.

Och jag hoppas sååååå att allt ska fortsätta vara bra med lillbusen!!

Nu måste jag nog gå och hämta mig en stor tallrik glass:)

Var det inte så hon sjöng , Pippi Långstrump?

Här kan jag lugnt sjunga " Städa, städa morgon middag kväll och börja om på nytt varenda dag" ;)

Jag skulle bli överlycklig om jag bara behövde städa på fredagar!

Skickade ett sms till mannen att jag städade, som alltid, men det märks ju inte, och fick till svar " Om du inte gjorde det skulle det märkas" :)

Och det är ju sant, förstås.

Men inte så trösterikt.

Hur som helst så ringde Bravida - killen!!

Men inte till mig, utan till mannens mobil...? Varför det då, ville han inte prata med mig kanske....;)

Och, de kommer i morgon bitti kl. 8.30 Eller var det 9.00?

Äsch , strunt samma, bara de kommer!

De ska egentligen bara kika runt för att se hur det ser ut, hur huset är planerat osv. Och sen ska de hem till kontoret och räkna på hur stor ventilation vi behöver för att uppnå det resultat vi vill ha, dvs inget radon.

Hm..inget och inget var väl att önska för mkt, för med blåbetong i väggarna kommer vi aldrig ner på 0, men under 200 som är gränsen ska vi iaf.

Så det var ju deras "fel" att jag var tvungen att städa idag:)

Men, faktum är att jag är rasande nöjd med mig själv!

Det SYNS faktiskt att det är städat, iaf för oss som bor här, om killarna märker det vete katten...knappast. De bor antagligen med pedantiska fruar i välputsade villor där dammet aldrig hinner lägga sig förrän det dammas bort;)

Så tror jag nämligen att alla andra har det, alla utom vi:)

För om jag kommer på en överraskningsvisit hos nån så är det aldrig sånt kaos som hos oss, det är alltid hyfsat i ordning och inga gigantiska dammråttor som susar in i hörnen när man går förbi, det luktar nytvättat och nybäddade sängar, fönstren går att se ut igenom och blommorna ser friska och välmående ut, gardinerna är moderna och ingen tvätt ligger synbar, och OM det skulle göra det så rör det sig om välvikta handdukar/lakan som ska in i ett skåp!!

Hemma hos oss luktar det instängt(blir bättre sen när ventilationen är installerad*s*), kattlåda, bajsblöjor och gamla filmjölkspaket - beroende på vart i huset man är, sängarna är obäddade och fulla av vällingklet, vi har få mattor för det blir så mkt smuts under dem...och de vi har är smutsiga även om de kom ur tvättmaskinen igår..gardinerna är moderna i den meningen att det är panelgardiner MEN de är för korta..jag ska köpa nya som passar...sen..våra blommor får vatten precis innan de tvärdör och ser såklart ut därefter, i fönstren ligger det döda flugor, böcker och örhängen i en salig blandning..en och annan tvestjärt kryper där åxå.

Våra soffor är alltid smutsiga, fast vi har tre olika överdrag(Ikea rules) så lyckas de alltid bli smutsiga så fort vi bytt, just nu är det chokladglass på den ljusa klädseln, och så som grädde på moset så ligger det saker utspridda överallt - små hästar, magnetbarbiekläder, hårsnoddar(en stor favorit!)papper, leksakstallrikar, Monsters Inc gubbar, vanliga Barbiekläder(åker in jättebra i dammsugaren..) och.....glasspinnar!!!

-Men, säger folk snällt, ni har ju sex barn som stökar till...

Jo, men det har alltid sett ut så här hemma hos oss...;)

Ok, ungarna stökar till en massa, och med den grymma städteknik jag tvingats lära mig vartefter barnaskaran ökat så skulle det vara hyfsat snyggt om inga barn tilläts vara inne..men man kan ju inte låta dem bo i kaninhagen va?? Eller kan man det kanske...? Garaget?? :)

Min mormor hade en städgen, den har inte gått i arv kan jag säga:)

"Där mormor drar fram, försvinner allt damm" sa jag ofta till henne.

(en reklamslogan för, tror det var nåt som hette Swiffer edyl, och då var det ju Swiffer och inte mormor som drog fram..*s*)

Min mormor satt inte still, hon pratade med oss och gick lite fram och tillbaka vid diskbänken och VIPS så var det skinande blankt!

Utan att man märkte att hon jobbade så blev det rent där hon gick....

Jag vill åxå ha en sån gen!!!

Och min mormor i livet, saknar henne!

Min mamma har absolut inga sådana tendenser, inte min syrra heller och som synes - inte heller jag:(

Vad är det man brukar säga - hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete:)

Jag lever efter det....hihi

Fast nu är det fejat i åtminstone de vrår som man ser....och alla barnen sover så det borde kunna se hyfsat ut även i morgon bitti!

Jag ska iväg med barnen på Öppna förskolan, så mannen har fått lov att vara hemma..jag avskyr att ta emot hantverkare edyl ensam, inte för att jag är rädd att bli överfallen eller nåt;) utan för att jag helt enkelt känner mig väldigt obekväm i sådana situationer.

Jag vet inte vart jag ska ta vägen när rörmokaren jobbar ex....ska jag sitta och prata bredvid honom? Eller gå och sortera tvätt? Eller läsa tidningen och dricka kaffe? Och ska jag i så fall bjuda honom på kaffe?? Och ska han ha betalt direkt,eller på faktura?

Så det är bättre när mannen är hemma!!

Ska till MVC åxå, för att kolla fosterljuden igen, sist lät det väldigt konstigt, men barnmorskan är säker på att det var apparaten och inget fel på vår bebis - hoppas att hon har rätt!!

Jag fick lova att inte oroa mig,men det är ju lättare sagt än gjort.

Ska bli skönt att kolla igen iaf.

Så Bravida, ÖF och MVC ligger på morgondagens schema:)

Nu har jag ätit upp en stor tallrik lättfil med frysta blåbär(jo de var tinade) och mueslie.... muslie..... muselie...hur fan stavas det??!! Totalt stiljte i hjärnkontoret! Mûsli kanske???

Måste googla!!! Vänta!

Müsli.

Ok:) Gott var det iaf.

Natti natti:)

Trodde jag på allvar att Bravida-killen skulle ringa idag?

Jaaa, det gjorde jag ju!! Ringde han?  Nope:(

Varför ska det vara så svårt för vissa människor att göra som de avtalat?

Jag menar, exakt HUR svårt är det att lyfta luren och ringa ett samtal som man vet kommer att ta som mest fem minuter? Exakt HUR LITE tid har man när man inte ens hinner det?? Eller ointresse......

Jaja, orka hetsa upp sig över det.

Jag är sååå trött idag!

Jag kravlade upp ur sänghalmen vid 8.30, väckte barnen och efter en frukost så åkta vi till Öppna förskolan.

Trevligt att vara tillbaka där, hemvant och bra:)

Började dock med att jag fick nån yrselkänning....hua, rummet snurrade till och jag satte mig kvickare än kvickast ner, och yrseln försvann, men ett lätt illamående har följt i mina fotspår hela dagen..bläk.

Väl hemma utfodrade jag vilddjuren med Gorbys piroger - deras absoluta favorit, näringsmässigt har jag inte ens vågat kolla efter, för det är nåt så makalöst behändigt att jag inte vill veta om det är onyttigt deluxe eller ej...:)

Sen var det ju såpadags, och sova dags för minstingen.

Stoppade ner henne i vagnen ute i poolrummet och hon somnade på två röda sekunder, och jag slängde mig i soffan och slötittade på såpa..men höll på att somna typ hela tiden.

När den var slut så gick jag helt sonika och lade mig!

Min äldsta tjej börjar sjuan idag, och de skulle ha upprop på kvällen så de var lediga och hon satt och chattade, så jag passade på att knoppa när jag nu hade nån som hade koll:)

Men helt ostört får man ju aldrig ligga så där mitt på dagen, men lite halvslummer en dryg timme blev det iaf.

Sååå skönt!

Fast jag har inte piggnat till ändå, hela dagen har varit som en enda lång transportsträcka mot sängen...

När småbusen kom hem, de alldeles färska förstaklassarna, blev det ju liv i luckan och de skulle berätta om första skoldagen så då var det ju bara till att kliva upp och lyssna, verkar som att första dagen varit väldigt trevlig:)

Bra det, för de ska ju gå där några år....

De har för allt i världen gått ett år redan, i förskoleklassen, men ändå, nu är det SKOLA :)

Om jag försöker tänka efter vad jag har gjort för nyttigt idag så kan jag rätt enkelt summera det i ....ingenting....!

Vissa dagar....suck..

Och nu är jag så trött så jag skulle kunna lägga mig och sova NU, meeeen nu är det ju så att det är sista avsnittet av 24!!!!

Och hur jäkla trött jag än är så kan jag inte missa det.

Här har jag suttit troget varenda avsnitt, 23 veckor, och att duna in på kudden innan det är slut finns inte!

Jag ska se upplösningen, kommer Jack Bauer att reda ut det hela ännu en gång???

Jag skulle väl bli mäkta förvånad om han INTE gjorde det iofs....hehe.

Jaja, hoppas man är back on track i morgon bitti för jag orkar inte sega mig igenom en dag till som denna....

Då stannar jag nog hemma från Öppna förskolan och sover ist......och det uppskattas säkert av barnen;)

Bye bye, natti go´natti

Urk, jag vaknade för det sedvanliga toabesöket vid 5-draget i morse, och trots att det var flera år sen(ja, på riktigt!) jag drack något med alkohol i så kände jag mig sådär äckligt bakis:(

Var toktörstig och mådde illa....kan kanske bero på all tårta och cheesecake?:)

Mådde betydligt bättre när jag vaknade och klev upp iaf, tur det!

Kan ju för tusan inte vara bakfull utan att ha haft roligt med promille i kroppen! Nån ordning får det ju vara;)

Efter en sen frukost gick vi en promenad, passade på att handla lite till middagen åxå. Fyraåringen och en av sjuåringarna var med, och 1½åringen satt i vagn. Fyraåringen vill gärna åka hon med,och det har hon fått göra, men nu ville jag slippa dra en vagn för jag får såna sammandragningar av det, speciellt när det är uppförslutning, och vi har uppförsbacke hela vägen hem....så hon fick gå.

Gick så bra så tills hon på vägen hem fick nåt sammanbrott och inte ville gå utan skulle gå typ 200meter bakom oss.....

Och i den andan fortsatte alla barnen hela dagen:(

Begriper inte hur alla kan vara på urdåligt humör samtidigt?

Men eftermiddagen och kvällen har det varit gap och skrik och gnäll och gnat i både kubik och kvadrat;)

Snart 12 åringen fick värsta psykbrytet när hon kom hem från stan, började skälla och gorma på de mindre och drog fram dammsugaren och började dammsuga köket...ja, det var säkert smuligt, men jisses, sååå farligt var det inte!  Sen vägrade hon äta middag och var allmänt överdjävlig....

Suck.

De två blivande förstaklassarna ville inte gå och lägga sig, och verkar tro att det är vi som är elaka och inte att det faktiskt är skolstart i morgon!!

Men nu har lugnet lägrat sig, alla sover, maken klipper med ögonen intill mig i soffan, och jaaa, man kanske skulle hoppa i säng snart?

För min planering inför morgondagen är att komma iväg på öppna förskolan med de två minsta...de öppnar 9.00, vilket är tidigare än vi vaknat de senaste månaderna:)

Jaaaa, vi får väl se hur det blir med det, nu ska jag iaf gå och hämta nåt att äta, för om jag inte äter nåt innan sovdags så vaknar jag och är såååå hungrig att jag mår illa för det, och det är så jobbigt att äta mitt i natten:)

Undrar vad bara...kanske lite yoghurt?? Eller grov macka med strutsleverpastejen?? Eller både och???

Äsch, går och kollar i kylen!!

Natti:)

Så, nu är kalasandet över för denna gången!

Gick alldeles utmärkt och var trevligt.

Vi sov länge på lördag morgon, mannen kom ju hem vid 2.30 med sin pokervinst och var lätt överförfriskad och nöjd med sig själv:) men det får man  vara när man vinner pengar:)

Barnen vaknade vid 9-9.30 och då var det läge för upp-och-hoppa, sen duschade alla och blev rena och fina.

Vi for vid 12.30 och åkt förbi Babyland för att inhandla en elektrisk luskam, som jag lugnt kan säga att jag inte gillar:(

Den satans prylen piper ju hela tiden utom när den råkar träffa på en lus!

Och vilket piiiip sen då:(  Ett ganska lågt men ack så intensivt tjut..

Inbjuder inte direkt till att kamma 20-30 minuter med, jag lovar, man får säkert tinnitus av den:(

Vore väl bättre tvärtom?

Att den piper NÄR den träffar en lus?

Hur som helst så har jag kammat igenom övriga trollungar utan att pipet upphörde, lusdrabbade tösen var inte hemma så hon har sluppit undan hittills...

Ska köpa den andra varianten jag hittade på nätet åxå, ska bara blogga klart så ska jag in på deras site och beställla -  lusfri.se   -tror jag det är.

Nåväl, det första kalaset var ju ett 70 årskalas med början 14.00

Vi skulle ju helst vara på nästa fest kl. 17.00, men det sket sig ju - big time..

Folk kom inte i tid, och när de väl kom så minglade de ute i solskenet till dragspels och fiolmusik från spelmän(jättetrevligt!!)  

Vi satte oss till bords först vid 15 tiden, och folk hade inte ätit färdigt förrän 16.30

Då bad jag maken att hämta en sopsäck och röja borden så man kunde få tårta nån gång;)

Minglade lite till och så var det kaffe och tårta och sen skulle vi smita, gjorde ungarna klara och......Paketöppning.

Jaha, då kan man ju inte sticka....:)

Så vi kikade på öppningen av alla paket och kom iväg vid 18.30

Och jag hade gärna suttit kvar faktiskt, för det var trevligt, och de hade säkert trevligt resten av kvällen med, istf att stressa iväg till nästa.

Jag i egenskap av den ständiga chauffören, ständigt gravid eller ammande:) körde hem de fyra äldsta barnen, de skulle ha myskväll ensamma, de är 13,snart 12 och två 7 åringar, och sen for vi vidare till kalas nummer två, landade där 19.30

Kom lagom till underhållningen:)

En hemmagjord variant av På spåret, med egna handycam inspelade vägar och kluriga frågor:)

Trevligt och roligt, men kanske mest för de aktiva tävlande.

Det var två lag med fyra i varje och övriga gäster var publik och påhejare.

Jag satt som publik med en liten ostkroksätande 1½åring i knät, innan  det kom fram en godisskål var det väldigt lugnt och skönt, men då hon envisas med att spotta TILLBAKA alla halvtuggade godisbitar i skålen blev det grym punktbevakning av damen i fråga och jag missade slutet av tävlingen.:)

Sen var det mingel, och sen kaffe och efterrätt ( det gäller att inte missa det viktiga,eller hur*s*)  De hade gjort en underbart god cheesecake och jag åt inte mindre än tre bitar.....märk väl att jag hade satt i mig tre bitar prinsesstårta några timmar innan..hihi

Uppbrott vid midnatt för oss med småbarn och väl hemma kändes sänghalmen väldigt lockande!!

Natti

Han ringde ju..Bravida-killen!:)

Fast bara för att säga att han skulle ringa på måndag och boka en tid:)

Men ändå, han hörde av sig!!

 Jippie!!