Det går bra med frukt åxå.

Men hur fasiken GÖR man för att få ungen att äta?

Det är sonen, 8 år, som totalt bara vägrar att äta frukt eller grönt. Det är många andra saker åxå han vägrar.Han gör ingen stor sak av det utan han bara låter bli att ta.

Idag i skolan så var det potatis och fisk eller chiliconcarne, och ris förmodar jag. Han åt..två potatisar. De var dessutom små.

Hemma var det stressmiddag, köttfärssås på burk, köttbullar och makaroner. Han tog 4 köttbullar. Lite makaroner lastade jag på och sa "Ät" och då gjorde han det, för han gillar makaroner i vanliga fall.

Vi har sagt att han ska smaka på en frukt eller en grönsak varje dag, och givetvis så glömmer jag och han påminner ju inte;) men idag så fick han välja på en bit sallad, gurka eller tomat.

Han vägrade.

Maken och jag tjatade, och en gurkbit lades framför honom. Han fortsatte vägra.

Då blev jag elak och sa att då blir det ingen tennis.

De skulle åka så fort maten var uppäten, och han var klar, hade ätit upp på sin tallrik och hade tenniskläderna på.

Jag tänkte ju att då skulle han väl bita lite i den där jäkla gurkan iaf, men nix.Det var ju maktkamp på hög nivå nu...

Som enväldiga vuxna, tillsammans med maken, alltså TVÅ stora vuxna som kan tvinga honom att missa sin älskade tennis satt vi där och försökte med väldigt fula knep, men han vägrade likafullt, och blev då till slut inskickad på sitt rum och i säng.

Han blev så ledsen! Förtvivlat grät och skrek han och bankade i väggen och slog igen dörren till sitt rum och gråten dämpades.

Vilket inte det onda i mitt hjärta gjorde:(

Usch vad jag kände mig elak, snacka om att det spårade ur.

Mamma gjorde alltid sådär när jag var mindre och var "dum", hon hotade med att jag inte skulle få göra det eller det, och alltid saker som betydde mycket för mig, och det var så taskigt. Och nu gör jag likadant:(

Jag som verkligen brukar försöka att inte hota öht.

Jag hade inte heller insett HUR mkt han faktiskt älskar sin tennis, hur viktigt det är för honom! Jag vet ATT han gillar det, men inte förrän nu förstod jag hur mkt.

Långt innan det spårade ur så hade jag förstått att han inte skulle äta den där gurkan, inte för att han inte vill utan jag tror det är för att han inte KAN.

Han har nog en grym låsning på just det där med frukt och grönt i huvudsak men även på en massa andra saker, och det är ju enbart elakt av mig att försöka tvinga honom. Det hörs ju hur dumt det är! Tvinga!? Vem fan gillar att bli tvingad?

Jag gick in till honom nästan direkt, och blev alldeles tårögd av att höra hans förtvivlade snyftningar under täcket, och sen se att han faktiskt klätt av sig för att sova som vi sagt...Han kröp upp i knät på mig och kramades såå hårt och snyftade att han ju hade längtat efter att spela tennis..

Tiden var knapp, så jag var så inkonsekvent som man nu inte ska vara enligt uppfostringsböckerna, och sa åt honom att klä på sig så skulle pappa skjutsa honom, och som en iller hade han på sig alla kläderna igen och stod klar i hallen med en lycklig glimt i ögonen..

Och jag har dåligt samvete:(

Han måste lära sig att smaka på saker och ting, han måste det.

Men vem är jag (och maken) att torna upp oss och försöka tvinga honom?

Det lär ju bli ännu värre! Värsta traumaupplevelserna.

Usch.

Han satt i en timme, alltså EN TIMME!, med ett blåbär förra sommaren, han skulle äta det det hade han sagt, men så fort det närmade sig munnen så bara ryste han och kunde inte förmå sig att stoppa in det. Till slut så svalde han det helt med massa  vatten;)

Samma gjorde han häromdagen med en bit av nån grönsak, tror det var ett majskorn - en stor klunk vatten och svalde det helt.

Om jag river morötter i pannkakorna, eller köttfärssåsen, då äter han, samma med röda linser som jag brukar ha i maten, och krossade tomater och bönor och grejs, men jag vill ju att han lär sig äta det färskt.

Och frivilligt.

Han behöver näringen, vitaminerna och allt vad det nu är i, för han är en liten klenis.Tvillingsyrran hans är flera kilo tyngre och ett halvt huvud längre...

Det är ju inte direkt optimalt att äta två potatisar i skolan heller....han är ju arg som ett bi framåt eftermiddagen..

Till frukost äter han bra, fil ,flingor och mackor, men det står man sig ju inte på mer än till lunch, då måste man ju fylla på depåerna!

Det är svårt att ha med mellanmål åxå, de ska ha med en frukt till förmiddagen, och då har han ofta en macka, men nu vill han inte ha det heller....suck.

Jag pratar om att han måste äta för att vara frisk, bli stark och växa, men han skiter ju fullständigt i det.

Så nu vill jag ha råd och tips!!!

HUr ska jag göra för att få i ungen frukt, grönt och mat??

Jag frågade vad han kunde tänka sig att äta för grönsak, och vet ni vad han svarar?

-Kronärtskocka.

Jag tappade hakan, vad hade han fått det ifrån, det äter vi aldrig, jo på min pizza brukar det ligga en i mitten;)men den rör ju inte han..

Jo, då hade han ÄTIT det inne hos grannarna, och tyckte det var gott dessutom:)!

Letade det på affären hemma men det fanns ju inte såklart, ska kolla på den stora affären nästa gång.

Hade han roligt på tennisen då??

Jo då, han hade skuttat runt med ett strålande leende hela tiden:)

Jag lovar - jag ska aldrig göra sådär igen!!!

Känner mig som en rutten morsa:( även om intentionen är god så helgar inte medlen alltid ändamålen.

Nu ska jag sova, i morgon ska jag inte tvinga min son att äta grönsaker.

Fast jag ska försöka få honom att smaka:)

Man kan ju inte ge sig helt.

Natti natti:)