Idag har jag nästan inte frusit alls:D

Det KAN bero på att det varit runt 0 gradigt hela dagen,och att mannen eldat i brasan hela dagen:)

Men orsaken skiter jag i, det är resultatet jag vill åt = att slippa frysa, och det har jag uppnått.

Men , tydligen ska det bli kallare igen....*morr* men en dag utan att frysa in i märgen gör gott, så jag står nog ut:)

Nu har jag youtubat på Imperiet i flera timmar, och jag tycker att Thåström är precis lika cool fortfarande, jag var sååååå kär i honom när jag var tonåring:)

Just nu är det Briggen Blue Bird av Hull som spelas, och just den bara älskar jag!

Jag fick den singeln, (andra sidan är det Märk hur vår skugga, åxå den en grym favorit), i julklapp samtidigt som jag fick min allra första stereo med skivspelare och jag minns så väl att jag spelade den säkert 30 gånger den julaftons kvällen, och grät en skvätt för den stackars Stranne som blev surrad till rors och glömdes där när de andra lämnade det sjunkande skeppet....suck.

Åh han sjunger den med sån intensitet och smärta, jag är nog lite kär i honom än:)

Mkt lämpligt så hade han nu samma initialer som en annan kär artist, nämligen Joey Tempest i Europe, så jag kladdade JT i mina block och böcker, och det betydde då både Joakim Thåström, Joey Tempest, eller en helt vanlig kille som åxå hade de initialerna och som jag var vrålkär i....shit det är jobbigt att vara sådär kär i en massa killar, jobbigt att vara tonåring! :)

Men det var lätt att bortförklara att det var en av artisterna jag skrev om och inte den killen som fanns i närheten;)

För erkänna det var ju inte alltid så lämpligt....*S*

Jag träffade den killen på en fest för massor av år sen förresten, flera år efter att jag trånat efter honom, och vet ni vad jag gjorde?

Jag var redigt på örat och han satte sig bredvid MIG av alla jäkla människor på festen, och började prata trevligt.

Men bah! Nu passade det minsann, men när jag hade kunnat kyssa marken han gick på då såg han mig inte ens...

Först lyckade jag vara tyst och vi småpratade, men sen kom vi inpå teater(han gick en teaterlinje på gymnasiet) och då säger jag att jag såg den där pjäsen de satte upp som elevarbete, och han blev bara tyst och fundersam och tittade förvånat på mig och frågar -Varför? Ingen såg den. Ingen kommer ihåg den...

Och då erkänner ju jag min stora passion för honom, rakt av bara, där jag satt och drack öl, han såg snopen ut och så avslutar jag det hela med:

- Ja men det har ju gått över för länge sen, nu är det för sent, gosse...Har du eld?

Det var ju inte så där himla smart sagt kan man ju säga:D

Fast jag blev rätt arg på honom, för han hade verkligen inte sett mig alls under alla de där åren:(

Han var sångare i ett band....(såklart, jag var ju tonåring), och jag stod alltid där längst fram och dreglade, men han påstod att han inte sett nåt för alla strålkastare, pyttsan, det kan han ju glömma att jag går på;) Han kollade ju in de där snygga brudarna med tighta tröjor över stora tuttarna som stod bredvid:D

Jaja i ärlighetens namn så kan jag idag tycka att det var rätt skönt att det kanske inte var så jäkla uppenbart att jag var tokkär i honom:)

Det är ändå hans förlust:D

Jag glömde honom rätt snabbt när jag träffade min äkta make när jag var 17 :)

Nu är det typ 10 år sen vi sågs på den där festen, så han har säkert glömt mig igen, och lika gott är det:)

Tillbaka till Imperiet, så var jag och en kompis på flera konserter med dem här i stan, och jäklar i min låda vad bra de var live!

En konsert var de försenade med FYRA timmar, och det var såååååå öken att vänta på dem, men när de väl kom, vilken grym kväll det blev:)

Då var vi backstage och fick autografer åxå, och han, Thåström bjöd in mig till deras nästa konsert långtbortistannånstans och flirtade på, men jag fattade ju inte det, korkad som man är;) Det fick min kompis förklara för mig när vi kom utanför rummet där de satt och DÅ kopplade jag...men snälla, vad enfaldig jag var;)

Jaja vad är en kväll med Imperiet....antagligen hade det inte alls slutat väl, inte på nåt vis...så det är lika bra att jag är korkad:)

Min äldsta dotter kom hem igår med en ny T-shirt hon köpt, men Mötley Crue:)

Hon har fått mina gamla LP skivor med dem och när hon drar upp volymen så dunkar basen hela vägen upp till mig. Jag kan imponera stort genom att sjunga med Vince Neil i många av låtarna:)

Hon säger att de ska till Sverige och spela snart, och då vill hon gå, och jag "offrar" mig på att hänga med;) Vi hade biljetter till dem en gång för hundra år sen, men då ställde de in...varför vet jag inte det nämdes aldrig, men mest troligt så var det väl allt för mkt droger på allt för kort tid, typ...så jag vill gärna ha revansch för de där biljetterna jag jobbade så hårt för men aldrig fick använda.

Förr fick man ju vackert sitta i telefonen en hel evighet, och inte fanns det återuppringning heller, utan det var till att ringa upp - jaha upptaget, lägga på, slå numret igen - upptaget...ok vänta en halv minut, ringa - upptaget, lägga på, ringa upp, upptaget...i en halv dag om man hade tur, annars i två dagar...Jösses vad många timmar jag suttit så och förbannat att man inte bodde i Stockholm så man kunde ställa sig i kö på riktigt, för jag tror att de sålde biljetterna så åxå.

Nu tror jag nog kanske inte att de kommer hit, och om de gör det så är ju Vince Neil en gammal småfet gubbe, men man kan ju kisa lite och hoppas att han sjunger som förr iaf;)

Nu är det hur sent som helst igen, jag borde verkligen börja min datorkväll med att blogga istf att sitta här mitt i natten.

Strunt samma, jag är ändå en kvällsuggla.

Natti natti med er:)