Lördag morgon var det dags att ställa klockan på 07.00 igen.

Bilen var nästan färdigpackad på fredagkvällen, jag har äntligen lärt mig att packa hyfsat lätt, men ändå....sju sovsäckar tar den plats de tar;)

Förutom det så var det en väska med kläder, en med badhanddukar och badkläder(det tar ju åxå liiiite plats med handdukar till alla..) och en korg med lite fika, samt att 3+6 åringen hade en varsin liten väska med leksaker.

Lördag morgon packade jag necessär och sen for vi, mot kusten!!

Jag har en barndomsvän, vi träffades i första klass, som har sina föräldrar boendes på en ö, och vi var ditbjudna.

Det tog ungefär 1½ timme att åka bil till bryggan där vi hann med en snabb fika

 innan vi blev hämtade med båt, 3 åringen blev jätterädd och vägrade kliva i, hon försökte dessutom springa ifrån mig på bryggan så konsekvensen om jag låtit henne, hade blivit ett dopp;)

Som den väldigt oresonabla moder jag är så lyfte jag helt sonika upp henne i famnen, trots protester och klev i båten, då hade Loppan börjat gråta och skrika åxå, så det var två ledsna barn i knät där i början:)

Väl i båten så var det ju inget farligt, och de lugnade sig direkt.

Tur det, för det var långt att simma;)

 Med nappen på plats och nya krokodilen i famnen så var det plötsligt riktigt spännande att åka båt!

Överfarten tog 10 minuter kanske och sen var vi framme vid deras stuga.

Stuga och stuga förresten!

De bor ju permanent där, så det är ju inget litet sommarställe direkt:)

Det är ett stort vackert hus som föräldrarna bor i, sen finns det ett antal fastigheter på tomten, som är stooooooor. Vi hade en egen lägenhet precis i anslutning till båthuset, med havsutsikt och allt:)

Det var första gången sen vi slutade nian tror jag, som jag träffade hennes föräldrar igen, och de var ännu trevligare än jag mindes dem, jätteroligt:)

Det är sån skillnad på föräldrar!

Jag blir alltid lite ledsen när jag träffar sådana här underbara människor som verkligen tycker om att umgås med sina barn och barnbarn, för riktigt så har ju inte jag det..

Jag blir avundsjuk, helt enkelt:)

Hela deras hus andades barnbarn, på ett trevligt sätt, utan att det på något vis tog över, men det var så tydligt att barn och barnbarn har en otroligt stor plats i deras liv, och att de verkligen gläds åt det.

Det var mellan varven våra fem ungar, min väns tre och hennes systers tre barn som härjade runt, alltså elva halvgalna barn mellan 1½ och 9 år, och föräldrarna bara var coola och skrattade, inte som min mamma som skriker åt ungarna att vara tyyyysta! Efter typ två minuter när ungarna är rätt lugna....

Nej, jag blir avis.

Efter lunch så tog vi en promenad, och kikade in i ladan där de har får, fast nu var de uthysta på bete på öar i området så det var tomt, men lite hopp i höet på skullen var de ju tvungna att prova:

Vi gick till öns lilla affär och köpte glass, och så en liten titt på en vernissage av en lokal konstnärinna, och så en sväng in på en liten hemslöjdsbutik, så travade vi hemåt igen.

Fikadags:)

Och ganska snart var det middagsdags.....tiden bara flög fram!

Det är så härligt att träffa den här familjen, för även om det är sällan, så känns det som att vi bara tar upp tråden där vi släppte den sist och babblar vidare. Barnen funkar bra ihop och även vi vuxna. Ja att hon och jag funkar är ju inte så konstigta kanske;) men även våra män har trevligt ihop:)

Och alla fyra tillsammans:)

Efter middagen så skulle  barnen bada.....det blev väl lite si och så med det, tvillingtjejen badade, men de små höll sig på en liten  klippa och plaskade med fötterna:

I ärlighetens namn så plurrade 3 åringen när hon gick för långt ut på den hala klipporna;) Ett högst ofrivilligt dopp....men det var ju grunt så det var inten fara, mer än att hon blev väldigt kall och våt väldigt plötsligt;)

Lilla Loppan satte sig på rumpan i skrevan där hon står på bilden, men där räckte det med att ta av byxorna så var hon torr:)

När det var sovdags så hade de det så här mysigt:

Fyra ungar skavfötters:)

Vi fyra vuxna satt precis utanför deras dörr och pratade några timmar innan även vi hoppade ner i sovsäckarna.

Nja, ännu en lögn...hoppade ner är nog att ta i:)

Jag höll på att skratta ihjäl mig åt makens försök att få plats i det sovtäcke han hade, det var för kort, för trångt och jag vet inte vad:)

Sen fick jag skratta åt mig själv åxå, för jag insåg att jag inte skulle kunna stänga min sovsäck....hm, för tjock??

Jag hade väl för allt i världen kunnat dra ihop den, men då hade jag svettats bort. Jag som är så frusen av mig normalt, låg mest På den istf I.

En liten flik över rumpan bara;)

Vaknade med typ åtta myggbett inom en femkronas yta på höger axel...ousch.

Sov väl inte sådär väldigt bra, det var ganska hårda sängar och jag har normalt inget problem med det, men nu börjar fogarna och höfterna och ischiasen och den allmäna stelheten av att inte kunna röra mig som vanligt göra sig påmind, så det var många uppvaknanden, men trots det kände jag mig utvilad på morgonen, måste vara havsluften:)

Vi klev upp vid 9, och sen var det frukost och fika och lunch och fika och middag och fika:)

Mellan att vi åt så hann vi med en massa prat, och ungarna fångade fisk från bryggan. Reglerna är: Utan flytväst går man inte ut på bryggan!

Loppan hörsammade det och greppade den bästa flytvästen hon kunde se, passade perfekt;)

Här sitter det tre små tjejer och kikar ner i hinken med småfisk som fort blev väldigt full:  

På muren gick det ypperligt att sitta och titta ut över havet:

Kanske vila lite?

Det är ett otroligt jobb de har lagt ner på sitt boende, och nästan allt har mannen gjort själv! De har byggt hus, båthus med två lägenheter,ett hus som de använt till seglarläger förut, lada för fåren, hagar till de samma, bryggor, muren, ytterligare ett boningshus är på gång, lite oklart om vad det ska användas till ,tanken var att flytta dit deras föräldrar, alltså min kompis mor och farföräldrar, men det var ovisst just nu.

Sen är det ju en massa fixande och reparerande på båtar, fyrhjulingar, traktorer, cyklar, och allt annat som kan tänkas behövas lite omvårdnad:)

Jag är grymt imponerad:)

Mamman gör fårskinnstofflor och mössor, vantar, västar, kuddar osv som är sååå fina! Vi köpte oss varsitt par gosiga fårskinnstofflor till vintern, till ett högst rabatterat pris:)

Vi hade en ytterst trevlig vistelse där, med enbart trevliga, lättsamma människor runt omkring oss, otroligt gästvänliga och allmänt underbara:)

Vi hade kunnat stanna en natt till, men eftersom vi inte hade planerat för det så kunde vi inte, vi hade lämnat våra katter ute med mat och vatten, men ingen tillsyn för övrigt, så vi kände att vi var tvungna att fara.

(Tur det för katterna var sååååå hungriga när vi väl kom hem;) )

Den här gången var det inte läskigt att sätta sig i båten tyckte 3 åringen, men däremot hade hon ett fasligt sjå att hålla håret borta från ansiktet i fartvinden:)

Tvillingarna åkte uppe på taket till hytten och även där var det lite blåsigt:

Loppan satt i famnen på pappa och hade det bra:

Vi tackade för oss och jag hoppas att vi kommer dit fler gånger, och att vi kommer att ses liite mer regelbundet än vid våra barns dop;)

Det har annars varit de tillfällen vi träffats de senaste åren, nån gång har vi lyckats träffas för middag, men mestadels är det på dopen, och då är det ju så många människor man ska prata med så hinns det inte med ordentligt.

Men det är ju sådär, vi bor en bit ifrån varandra, de jobbar båda två, min man jobbar och jag, ja jag har den bästa biten av alla:)

Hemma med barnen på heltid - kan inte ha det bättre:)

Men det är svårt att få till tillfällen som funkar.

I bilen på väg hem så tog det ungefär tre minuter innan 3 åringen somnat, hon  var så trött:) Hon sov vidare hemma, mannen lyfte över henne till sängen bara och så sov hon till 9 i morse.

Övriga ungar var vakna med sega så när vi kom hem vid 22 var det lite mackor och sen sängen som gällde för alla.

Jag och mannen satt uppe och kollade på film, men sen var det skönt att gå och knyta sig, i MIN säng med mitt täcke som räckte runt;)

Hur ska det gå att tälta i High Chapparall undrar jag bara?

Tanken är, om vädergudarna är vänliga, att vi ska dit nästa vecka....Jag måste hitta en sovsäck som är större! För det lär väl inte vara så varmt i tältet att man kan ligga utan misstänker jag...

Men men, det löser sig nog det med:)

Nu ska jag krypa till kojs snart, jag har ägnat hela dagen åt att städa, så det känns som att vågrätt läge kommer att kännas ypperligt bra, det är ont och stelt och eländigt i hela kroppen...

I morgon ska mannen jobba, han passar på nu när vädret är tråkigt, och då ska jag och en kompis ta med ungarna till Nickis lekland. Det blir billigt och bra...not. Det kostar 80kr/unge, för 1½timme, Loppan kostar nog "bara" 50kr tror jag, men det blir ändå runt 450spänn (man kan köpa till en extra halvtimme för en tia per barn).

Och så tar de av nån idiotisk anledning inte kort!!!!

Morr, så jag måste komma ihåg att ta ut pengar innan vi åker, jag som aldrig har kontanter utan halar fram kortet i alla lägen, hur ska jag komma ihåg det?  :)

Får väl skriva en lapp och sätta på näsan;)

Nä nu, natti natti:)

Idag packade vi bilen full och åkte till Furuvik:)

Jag gjorde iordning ungefär tvåtusen olika burkar med ingredienser till pastasallad igår, enbart för att ungarna skulle kunna plocka ut det de ville äta, och det inte skulle vara blandat, men tro inte att de åt för det;)

Det hade de inte tid med...

Vi kom iväg lite sena men lyckades ändå vara där exakt kl 10.00 som planerat, vi skulle möta makens bror och mamma där.

Vi var först, som vanligt, svågerna var sist- åxå som vanligt;)

De har ETT barn och sig själva att göra iordning, men det tar alltid såååå lång tid. Idag fick vi vänta nästan en timme på dem:(

Ungarna var ju överlyckliga över det;)

Fast vi fikade lite smått, jag gav dem varsin bulle och festis så det gick ingen nöd på dem, mer än att de tyckte vi slösade bort tid -  de ville ju till karusellerna, djuren är de inte så där väldigt intresserade av;)

När de väl kom, så travade vi iväg till aporna, där var det en apa som låg och surade i skuggan, så vi gick in i tropikhuset istället. Maken stannade kvar ute och jag och alla fem ungarna gick in.

Loppan var väldigt imponerad av fiskarna som simmade i ett akvarium precis framför näsan på henne, och sen de små aporna, vet inte om det var silkesapor, men tror det.

Vi gick in till ormarna och jag bar Loppan så hon skulle se nåt, och hon pekade och tittade på de stooooora pytonormarna och sa nåt som kanske med lite god vilja lät som en upprepning av mitt "ooooorm":)

Sen kom vi in till sködpaddorna och de kikade hon på med stort intresse,   jag visade henne en liten apa som satt i ett träd precis intill oss och först var det roligt, men sen...ihhhh! Den lilla apan kom kilande mot henne på stammen!! I lagom ögonhöjd:) Jag blev jättelycklig för jag gillar de där småaporna, men hon blev livrädd!

Hon ryggade i min famn och illvrålade med skräck och panik i blicken på apan som var drygt 2 dm ifrån henne...Jaha, vi går väl ut då;)

Sen ville hon klappa en stor hårig spindel som , tack och lov, var inlåst bakom glas?? Knäppis;)

Väl ute så hade det kommit lite fler apor ut i sin inhägnad så vi tittade på dem en stund, men sen gick vi vidare.

Till fäboden:)

-Mamma, kolla vilken fin geting!!

Helt vårat fel, för det heter ju killing, men hur gulligt är det inte då när man kallar getens barn för geting?? :)

Oemotståndligt! Våra ungar tror nog på allvar att det heter geting:)

Den här tyckte Loppan var gullig och mysig och hon klappade länge, ända tills den bäääade...HU så läskig den var då!!

Och när det sen kom en stor get travandes mot henne med siktet inställt på bullen som hon hade i handen....ja, då var det inte ett dugg kul längre!

Stackars Loppan;)

Mellan de här två blev det ömsesidig kärlek direkt, länge, länge stod de så här, 3 åringen klappade och killingen njöt:)

3 och 6 åringen ville inte alls gå härifrån, och sonen var väldigt förtjust i djuren han med.

Med lock om ponnyridning kom vi så vidare efter en låååång stund:)

Det var väldigt varmt och skönt, och det fläktade lite från havet mellan varven, och vi satte oss och dukade upp all vår mat. Med tanke på att både svärmor och svåger hade ungefär lika mkt så hade vi massor av mat:)

Härligt.

Ungarna hade som sagt var inte tid att äta utan de klättrade runt på stenarna där vi satt. Loppan var väääldigt avvaktande mot en fiskmås som råkade komma lite för nära, man riktigt såg hur hon tänkte: Först en apa, sen en get och nu en j-kla fiskmås!!

Men den passade på när hon gick iväg från sin tallrik, då slukade den en hel

köttbulle! Jisses, trodde nästan att den skulle kvävas..men det gick finfint, snacka om glupska typer;)

Sen flanerade vi vidare, kollade på orangutanger, stengetter och kameler innan vi då var framme vid tivolidelen, äntligen enligt ungarna:)

De hade fått åkband allihopa, även treåringen som eg åker gratis, men med betalande vuxen, och vi vill inte åka samma sak 300 gånger, så hon fick ett eget. Loppan fick inte åka ett dugg, stackarn. Maken frågade en karusellskötare om hon inte kunde få åka EN ENDA gång utan band eller biljett, men då blev det nobben direkt - Du kan väl inte åka GRATIS heller?

Nej just det, för det var ju verkligen maken som ville åka en bebiskarusell....:(

Ok jag förstår att de måste ha regler, men ibland känns det lite fånigt, det var dessutom väldigt lite folk där idag.

3 åringen, 6 åringen och deras 5 årige kusin däremot, kunde ingen få stopp på! De åkte oavbrutet i fyra timmar:)

De två äldsta tjejerna hann jag inte knäppa nåt kort på, de for än hit än dit,men 3 åringen lyckades jag fånga med kameran:) Hon antingen pratade eller sjöng för sig själv hela tiden:)

Och hon såg så lycklig ut!

Loppan tryckte vi ner i vagnen med en flaska välling och försökte få henne att sova:

Gick sådär, men till slut så somnade hon.

När vi ledsnat på att kolla på småtjejer som åkte karusell, så satte vi oss och åt en gång till.

Då kom den mkt stilige, men ack så illalåtande påfågeln:)

Han åt majs ur handen på mannen:)

De blev riktiga kompisar:

Tvillingarna såg vi knappt av under hela dagen!

Antingen så var de i förväg och klappade nåt djur, eller så var de på efterkälken för de ville titta mer, och på tivolit så åkte de hela tiden, inte samma som tjejerna som höll sig till barnkaruseller, nej det var de värsta som fanns, och så blandade de med radiobilar och spöktåg:)

De kom själva fram till att de skulle välja varannan gång och det funkade bra, inget bråk alls mellan dem:)

När vi gick därifrån, ungefär samtidigt som det stängde, så gick svågern framför oss med sin dotter och våran 6 åring. När vi kom ifatt dem så hade de köpt en heliumballong till sin tjej, ochdå ville ju såklart våra ha åxå:(

Jag avskyr de där ballongerna, för de är dyra, tappar luften eller så flyger de iväg, och det blir bara gråt...men det gick ju inte att resonera sig ur det.

Jag försökte med att de fick köpa nåt annat i affären, men nix det var bara ballonger som gällde, och det var många tårar som fälldes innan de fick en varsin.

Givetvis skulle tvillingarna ha åxå, så fyra ballonger a´50kr styck.....

Så får jag dåligt samvete åxå för ungarna blir ju så GLADA av de där jädra ballongerna!

Klart att de ska få en, då och då. Men jag sabbade ju en del av glädjen för dem genom att morra och muttra:(

Korkat, jag vet.

Mest irriterad blev jag ju på svågern och svägerskan som köpte åt sin unge, men herregud, de måste ju få göra det om de vill!!

Bara det att jag inte vill lägga pengar på det...de har bara ett barn så för dem så kostar det 50kr, medan vi får hosta upp 200kr.....och det är ju vårt eget"fel" som skaffat oss så måmga barn;)

Så jag vet ju att jag har fel när jag blir sur för det!!!

Nästa gång ska jag ge dem en ballong UTAN att sura och gnälla, jag lovar!!

:)

Det brukar ju dessutom kunna kosta mer, så femtio spänn är ju ändå överkomligt.

Bättring!

Så travade vi ut från parken, gick till vår parkerade bil som vi så klokt lyckats räkna ut var skuggan skulle vara på eftermiddagen, så den var sval och skön att sätta sig i:)

Packade in vagn, alla väskor, barnen och alla de där jäkla ballongerna;) som ju inte direkt är diskreta;) och for iväg hemåt.

3 åringen var såååå hungrig så jag tog med paketet med hönökakor in i bilen, och alla barnen klämde i sig minst en, gärna två:)

Sen somnade de en efter en, sonen och Loppan var vakna hela vägen hem men 6 och 3 åringarna sov som stockar.

Hemma så bara grinade de, så vi puttade dem i säng med välling och vatten och de slocknade direkt:)

Tvillingarna kollar på film ihop och ska sova tillsammans inne hos dottern, så bra kompisar var det länge sen de var! Härligt att se:)

Jag och maken har tagit ett kvällsdopp i poolen som var uppe i 27,6 grader:)

Det var nice:)

Nu ska jag hjälpa tvillingbusen att bädda:)

Natti natti:)