Mirka

4 augusti 2009 13:32

Vilken rackare i magen då! Jag födde Alice i säte (läs fötterna först*s*) men hon var ju tvilling nr 2 så Oliver hade redan banat väg sas:-D Jag har sluppit snitt hittills och skulle nog försöka göra allt för att slippa det! Men det är jag det;-)
Vi hittade ett perfekt hus i Skärplinge igår! Gammal skola fr 1800-talet! Lite över 9000kvm tomt! Såå vackert och under miljonen! Var utanför Uppsala bodde ni?? Skulle gilla o bo i närheten:-) Vet du om Tierps kommun har vårdnadsbidrag? Uppsala har väl det? Kram kram

Carola

4 augusti 2009 13:37

Mirka: Håller med om snitt, tror jag...:)
Huset i Skärplinge låter ju kanon, det borde ju rymmas en massa barn om det är en gammal skola, billigt åxå:)
Vi bor ju söder om Uppsala, så från Skärplinge blir det nog längre än från Märsta, Bergsbrunna heter vårt område, och här kostar INTE husen under miljonen:( Tyvärr. Grannens på 122kvm+ 132kvm biyta ska de ha 3,4miljoner för tror jag det var....det är fan inte klokt! För att BO?
Jaja, ska ni, om ni flyttar, flytta snart??
Jag vet inte om Tierp har vårdnadsbidrag, Uppsala har, men det är säkert bara en tidsfråga innan det försvinner, typ nästa val.....
Ha det gott!!

Mirka

4 augusti 2009 15:29

Nej, vi vill inte ge flera miljoner för att bo! Vi vill flytta helst till nästa sommar/höst så vi hinner spara ihop till handpenningen:-) Jaha, så ni bor så "nära" oss*s* Du får gärna kasta in ungarna i bussen och komma och hälsa på om du vill och har ork:-D Kram

Jane

4 augusti 2009 16:09

Hej! Håller tummarna att vändningsförsöket ska fungera så du slipper snitt!! kram

Bella

4 augusti 2009 22:07

Vilken busig bebis du har =)
Hoppas att vändningsförsöket lyckas så du slipper snitt. Själv skulle jag nog vara rädd för ett snitt eftersom jag vet hur det går till att föda ett barn, men snitt känns lite skrämmande iom att det är okänt för mig. Men det är klart att föda ett barn i säte skulle jag heller inte vilja göra. Ett svårt val. Så det är bara att hoppas på att din busbebis går med på att vändas *ler*

Kram och lycka till
Bella m 5 barn

Ansan

6 augusti 2009 16:24

Ja, vad skulle man välja? Jag är tacksam att jag inte har erfarenhet av varken att föda i säte eller behöva snittas.

Var det idag du var på vändningsförsök, förresten? Jag tror bestämt det! Jag hoppas att det lyckades och att bebben behagar ligga kvar med huvudet nedåt så du slipper fundera mer över de andra alternativen!

(Fast jag skulle nog ha valt att föda i säte, för en stor bukoperation verkar inte kul alls...)

Sköt om er! Ses vi på inskolning i förskoleklass nästa vecka förresten? Om du nu inte är på förlossningen, förstås.

Annica

6 augusti 2009 18:19

Vilken liten buse! Fast du skall inte vara så säker att det är en kille för det...för precis så där gjorde Alva oxå...ha ha. Hon satt hela tiden i säte eller på tvären. Gjorde ett vändningsförsök i v 37 som misslyckades. Hon rörde sig inte alls :) Jag fick en snittid på bf-dagen. Tre dagar före var jag på preop-besök och allt var som tidigare, dvs en unge i säte. Men på snittdagen när jag kom in till sjukhuset hade skitungen vänt sig så jag skickades hem igen....och gick över tiden 2 veckor på köpet. Nu efteråt kan jag skratta åt det men då var det INTE kul :)

Malin

7 augusti 2009 10:12

Hej!
Hoppas bm känt fel eller att vändning går bra, låter läbbigt med både snitt och säte tycker jag. Inför förlossning nummer fem nu oroar jag mig mer än med dom fyra tidigare, helt knäppt!

Söder om Uppsala? Borde vara ganska nära oss då, vi bor i Bålsta. :)
Flyttar till större inom samma område nu på måndag.

Mvh Malin (mamma till fyra killar födda 02, 03, 05 och 07 ... och så en 09:a tjej i magen)

Mirka

7 augusti 2009 15:37

Hallåj....Behöll de dig på Akademiska;-) Är ju nyfiken på hur det har gått:-D
Kram

Fia

7 augusti 2009 15:39

Nu lär du redan ha varit på vändningsförsök men ett tips som fungerade på mig förra gången är att stå på huvudet. Jag pallade upp mig mot en vägg i sängen och såg inte klok ut men ungen vände sig iaf:) Jag skulle inte fått föda vaginalt tydligen men eftersom jag är livrädd för snitt kändes det som en liten uppoffring. Värt att prova om läkarna misslyckas idag eller om busen vänder sig tillbaka...

Carola

7 augusti 2009 20:41

Jane och Bella: TAck:)
Ansan: Du hade rätt om dagen:) Skriver om det i ett nytt inlägg.
Vi kommer inte att skola in Novalie på inskolningsdagarna, det känns helknepigt att hon ska börja innan de andra!Förhoppningsvis så kommer vi att kunna hitta på lite roligt de sista dagarna av sommarlovet och då vill vi ha henne med. Så här har INTE inskolningen legat tidigare år, då har den börjat med skolstarten. Novalie kommer att börja på tisdagen den 18/8, och vi kommer att vara med henne så länge det behövs den veckan. Eller det är maken som ska vara med och han har såå bråttom till jobbet så han kommer säkert att lämna henne så fort han bara kan,
..:/
Annica: Jag kommer så väl ihåg det där, hur du skickades hem på snittdagen..så grymt av sjukvården! Förstår att det går att skratta nu, men knappast då...
Malin: Hoppas att du mår bra och att allt grå bra med din femma! Bålsta här ju hyfsat nära oss:)
Mirka: Nej då, jag skriver om det snart!
Fia:Stå på huvudet!!!??? Hur fan lyckades du med det?:) Jag skulle för det första inte kunna stå kvar utan bara ramla ner..magen är ju som ett ankare:D sen skulle jag svimma av allt blod i huvudet...Jag är impad av dig!!

Fia

8 augusti 2009 13:37

En valross kan stå på huvudet om den bara bestämmer sig för det;) Du är dessutom smal sen innan medan jag mest ser ut som en levande badboll utan att vara gravid(fast nu har badbollen också mage):) Fattar inte hur jag gjorde men viljan och rädslan var väl större än gravitationen den dagen:D

Leva med fem barn

8 augusti 2009 18:34

Har varit med om säte också men till slut la den sig rätt och det blev på vanligt vis.