Carola
12 juni 2011 23:13
Hej!
Förlåt att jag dröjt med svaret! Ville tänka till lite först:)
Jag hade det som du beskriver ungefär, och det finns kvar en del av det fortfarande, men inte den där paniken. Jag insåg att jag mer eller mindre aldrig ( ta i trä!!) blev sjuk, och då lättade ångesten. Jag vet inte hur jag gjorde, utan det kom nog succesivt, men fortfarande så undviker jag att umgås med folk som varit sjuka, det får gå typ 2 veckor innan jag eller barnen går hem till n¨n som varit sjuk. Jag hatar folk som sprider sina magsjukebaciller utan att tänka på omgivningen.. Sen ville jag verkligen ha fler barn! Jag mådde som allra sämst när Patricia var bebis, och några år därefter, värre på vintern! Men var tvungen att " välja" antingen trotsa risken att med fler barn ökar bacillerna, och risken att få magsjuka ökar, eller strunta i att försöka få fler barn...
Vi fick då tvillingar, och efter deras första magsjuka så kände jag att klarar man detta så fixar man det mesta:)
Jag skulle stå först i kön om man kunde vaccinera sig, betala hur mkt som helst för att garanterat aldrig bli sjuk, osv...
Jag kan inte ge dig n¨gra råd, mer än att försöka ta dig igenom det, hur tungt det än är. Rent krasst så är en magsjuka inte det värsta man kan råka ut för om man sätter det i ett stort perspektiv...det finns värre saker..
Hoppas du snart m¨r bättre, för det är ett skit att leva med!!! Kram :)