Saxat från FASS om biverkningar av priorix vaccinet:

"Sällsynta händelser (1/1000 - 1/10 000):
Sjukdomskänsla.

Symptom av samma slag som de som brukar förekomma vid naturlig mässling (t ex utslag och hosta), påssjuka (t ex övergående smärtsam svullnad av testiklarna) och röda hund kan inträffa även efter vaccination, men brukar vara mycket lindrigare. Liksom vid naturlig röda hundinfektion kan smärta i leder, eller - i enstaka fall - ledinflammation uppkomma två till fyra veckor efter vaccination. Frekvensen av dessa symptom ökar ju äldre den vaccinerade är.

Du bör kontakta läkare eller sköterska om något eller några av ovanstående symptom blir långvariga eller förvärras."

Hm jag visste väl det;)

Klart hon ska drabbas av de mest sällsynta biverkningarna:)

Min lilla sjuka femåring har prickar i hela ansiktet, på bålen,magen, armar och ben, hon hostar och har ont överallt, 39-40 graders feber..

Lilla 2½ åringen däckade ju såklart hon med här på eftermiddagen, med hög feber. Hon har legat på soffan och sovit hela eftermiddagen.

Ibland funderar man ju på vad man gör när man ger dem vaccin.

Jo jag vet att det är värre att få sjukdomen, men oftast är det ju ändå inte såååå farligt med barnsjukdomarna. Ja, jag vet att man kan få följdsjukdomar, man kan dö osv...men oftast är det ju rätt enkla sjukdomar, och när jag tittar på den prickiga tjejen med glansiga ögon och ett trött litet leende, så funderar man ju :)?

Det var ju inte helt smart att ge den här vaccinationen just nu, med skolavslutning på onsdag....tänkte inte på det just då....

Nu får man hoppas att de kryar på sig båda två tills dess, för avslutningen vill jag ju inte missa!

Min12 åring ska ju sjunga ledmotivet ur Titanic tillsammans med några kompisar! Måste man ju se:)

Nu har jag cyklat min runda, det är hur skönt som helst ute!

Fast det är nåt fel på min cykel.

När jag trampar som en dåre, flåsar och svettas som värsta spinningpasset, då blir jag omkörd av en gubbe med kavajen och portföljen på pakethållaren och  skjortärmarna uppkavlade, han tom plingar på mig så jag ska flytta mig ur vägen, så bara promenadcyklar han om:(

Svisch så var han 50 meter före mig, och fast jag gav mig f-n på att komma ikapp honom så gick det  i n t e !

På rakan över åkrarna blev jag omsvischad av en tant med kjol och sjalett!

Zoooooom!  så var hon borta i horisonten.

Min man skrattar åt mig och tror att det är mig det är fel på, men det är faktiskt cykeln, jag lovar:)

Även om det låter som jag skojar så är det nåt knas.

Jag fick den för några år sen, maken skruvade ihop den, och den har alltid varit så här.

Av 21 växlar funkar 6....den frihjular skitdåligt - i nerförsbackar så måste jag trampa för att komma nån vart(blev omkörd av en jättegammal gubbe på en cykel som säkert var från krigsslutet för två år sen, i nerförsbacke) det knakar i en trampa, styret sitter lite löst, sådär så att det blir liiite snett hela tiden - irriterande! och så är den alltså superlångsam åxå..

Han ska få lämna in den, för med min gamla trotjänare, en Monark som jag fick när jag fyllde 12 år, så susade jag fram i ett helt annat tempo!

Där var det jag som körde om:)

Det är ju skittrist att cykla när man känner sig som värsta väglusen ju.

Nyduschad, med massa jordgubbar i magen ska jag snart gå och knoppa, måste bara kolla runt lite först:)

Ha det gott:)

Ringde Vattenfall i morse, fick springa och kolla på vår nya elmätare, för där syns det tydligen om det är fel på nån fas... och det verkade det vara, och då låg problemet troligen hos dem:)

Härligt:)

Tjejen jag pratade med var supertrevlig, och när jag frågade om reparatören kom snart för det började bli fasligt varm yoghurt i kylen...så undrade om om jag inte kunde sätta en förlängningssladd till kyl och frys.....?

Jamen, det var ju en bra tanke!!

Maken fixade ju så man kunde surfa, köra micron och rosten genom att dra en sladd genom halva huset..men frysen tänkte han tydligen inte på. Det viktigaste först liksom...surfa och välling:D

Själv hade jag absolut inte ens tänkt så långt för jag var inne på att det var en fast installation av elen på dem...men det är det ju inte det vet jag, har ju för tusan själv satt i kontakterna för nåt år sen...:/

Hur som helst så sa tjejen att jag ju kunde passa på att städa därbakom om jag ändå drog fram dem....jag hörde hur hon log hela vägen genom telefonledningen, och jag svarade bara " Nu brusar det vääääldigt mkt på min linje här så jag hör inte vad du säger";)

Hihi.

Knappt 2 timmar senare körde en Vattenfall-bil in på gården och två gubbar klev ur.

- Hallå? Är det du som har fel på elen?

Ja varför presentera sig, det är överskattat:)

Så kollade de inne på mätaren,, knackade på säkringarna, kliade sig lite i skallen och gick ut till elskåpet på gatan och meckade lite där.

Kom tillbaka in och frågade om det funkade?

Nix, det gör det inte.

Då blev de lite fundersamma för det borde det göra.

Han grejade lite till, kollade om det låg ström på där det skulle, och så skruvade han upp en lucka och kollade där..och si där....där var felet!

För där var det inget ström. Nåt som brunnit av.

Vet ni hur han lagade det?

Jo, han tryckte på en röd knapp och sen på en grön, och vips så bidde det ström överallt!

Det är ju så man baxnar. Hade jag väl kunnat göra själv.Trycka på knappar är min specialite`:)

Fast det stod en stor klisterlapp vid de där knapparna att man I N T E fick slå av strömmen där för då funkade inte mätaren, så inte fan vågade man ju göra det!

Felet var tydligen väldigt vanligt i gamla elinstallationer, så det bör åtgärdas.

- Man kan koppla förbi med en sockerbit, sa han....

- Kan man göra det själv?

- Ja, om du har lite koll på hur, så går det bra....här tittade han lite tveksamt på mig där jag stod med bebisen på armen och diskmedelslödder i håret(var ju tvungen att handdiska...öken) så jag svarade lite snabbt att min pappa kan:) och då såg han lättad ut:)

Sen förklarade han hur jag skulle kolla om det låg ström på, med ett special instrument som jag inte har(men pappa har, hihi) och hur mkt det skulle vara, och jag nickade och fattade inte ett jota, men låtsades begripa allt...*s*

Hoppas pappa kan!

Men det är väl läge att låta en elektriker se över hela elen i huset....fast just nu får det vara så här.

Undrar om vi får en jätteräkning nu??

Tillhör elcentralen oss eller Vattenfall???

Skit samma, det lär visa sig.

..................................................
........................

Mina små skruttar som är 5 och2½ år gamla fick förra fredagen varsin MPR spruta, eller Priorix som den visst heter nu.

5 åringen hade det missats på, så hon fick den nu istf polion som hon skulle fått.

Nu är hon febrig sen i fredags, 7 dagar efter sprutan, och idag på tionde dagen efteråt så har hon fått prickar:)

Jag tror ingen av ungarna fått en så kraftig reaktion på den sprutan.

2½ åringen har somnat i soffan, så hon har säkert feber på gång hon med...

12 åringen och tvillingkillen är hemma idag de med, hon är hängig med ont i magen och han hostar och var varm i morse, tror inte att nån av dem är sjuk, men de får väl stanna hemma idag. Skolan slutar ju på onsdag så det händer ju inte nåt viktigt där.

Nu ska jag plocka ur min diskmaskin som hann bli nästan klar igår innan strömmen försvann, tror jag klassar den som diskad, den ser då ren ut.

Har slagit igån tumlaren och tvättmaskinen, och hoppas nu att allt får funka.

Hörs!

Bye//  :D

Vad är det för fel på vårt hus??

Nu har elen lagt av i typ halva huset!!

Maken och tre av barnen var och badade i dag, och jag var hemma med febrig 5 åring, seg 12 åring, glad bebis och mig själv.

Varmt , varmt,varmt, och så kvavt och konstigt.

Jag älskar solen och värmen, det får gärna vara supervarmt, men idag har det varit konstigt varmt:(

Klibbigt och kletigt, fast det har blåst halv storm.

Hur som helst så lade jag mig i vår säng med bebisen för att amma henne, med förhoppningen att hon skulle somna så jag kunde blunda lite jag med:)

Klockan var 16.45

Givetvis så somnade jag på en halv grisblink, och sov gott tillsammans med henne i en halvtimme, då gubben och ungarna kom hem och började prata/bråka/kivas/sucka/osv.

Så hör jag hur sonen öppnar micron, stänger den och trycker på knappen..men den går inte igång.

Han trycker då ner klykan på brödrosten men den hoppar upp direkt, som den gör när inte sladden är i.

Då öppnar han kylen.

Så kommer han tassande in till mig.

- Mamma, kylen funkar inte, frysen funkar inte, micron funkar inte och inte rosten heller? Varför då?

-Inte vet väl jag, jag sover, muttrade jag och hänvisade till pappan i huset.

Hör hur han letar reda på mannen, och efter några minuter kommer maken upp till mig.

-Hur länge har strömmen varit borta?

(Åh, vad jag avskyr frågor som denna? Jag ligger ju och SOVER, hur ska jag veta?)

-Ingen aning.

Han går iväg igen, men nu är bebisen och jag klarvakna så vi kliver upp och går ner i källaren där maken krånglar med säkringarna.

Ingen propp är trasig, ingen propphållare är varm.

Vi läser på bladet där det står vart alla proppar går, men blir inte ett dugg klokare, för även om vi byter dem så funkar det inte.

Vi funderar på om det är tvättmaskinen som fått kortslutning?

Men tumlaren och den är kopplade i samma kontakt och tumlaren funkar?

Även om vi kopplar bort dem från el nätet så funkar det inte ändå:(

Samma med diskmaskinen, den är gammal så den skulle det mkt väl kunna vara...men nää?

Stora tjejernas rum är ett stort förråd/gillestuga från början, som vi delade av när vi flyttade in...i det ena rummet funkar all el, i det andra inget???

Och det är samma rum?

På övervåningen funkar alla sovrum, och vardagsrummet, men inte kök och badrum+toa. Spisen funkar, inte micron, inte kyl och frys...(jippie vad roligt det är...not)

Nere funkar allt utom ena tjejens rum och tvättstugan..fast i tvättstugan funkar tumlaren??

Vi har skruvat ur varenda huvudsäkring, och då borde ju hela huset bli svart, men nä, det händer inget alls....?

Ja men det hörs ju hur korkat det är?

Vi begriper ju ingenting!

Min pappa är borta den här veckan, så honom kan man inte ringa, annars hade han ju kunnat kolla innan man kryper till korset och r i n g e r ....till en hantverkare...!

Jag förbjöd maken att ringa idag.

No way, inte på jourtid igen!!!

12.000kr för en blandare (+ lite till )svider fortfarande!

Maten ska ju klara sig i frysen ett tag....hoppas jag..

Men i morgon bitti måste vi ringa, för vi hittar inget själva.

och...givetvis så kan inte mannen vara hemma.

Så jag ska står där, med en bebis på armen, en hängandes i kjolarna och en sjuk femåring och försöka se ut som att jag inte är en fjolla med tummen mitt i handen, samtidigt som elektrikern kommer att fråga tvåtusem frågor  :(

- Har ni jordfelsbrytare?

- Nej. Eller vänta, jag tror inte det...eller kanske....vad ÄR det egentligen??

- Har ni kollat det här och det här?

- Eh, jag vet inte, jag tror det, fast det var min man som höll på med det här...

- Har ni satt i en 25 ampere eller 10 ampere säkring här?

-?????

Jag HATAR att ha reparatörer och hantverkare här!

Dessutom så var jag inte hemma. Vi skulle åka och titta på vår äldsta dotter som är statist i Gamla Uppsala spelen, en teater om Gamla Uppsalas historia,på gravhögarna, men det blev ju ändringar där i sista minuten.

Vi kunde ju inte gärna bara lämna ett halvt strömlöst hus tillsammans med en son som inte ville följa med, en dotter som hade 40 graders feber och en 12 åring som inte ville  ta hand om sina småsyskon för hon mådde såååå dåligt..( nu mår hon bra...hm)

Så jag ringde min kära syster, för ensam ville jag inte åka, det är trist, och hon kom dit:)

Så syrran , jag , bebisen och tvillingtjejen har kollat på teater i 1 timme och 45 minuter:)

Det blåste rätt bra, ibland blåste man nästan bort;) men det var rätt skönt efter dagens klibbiga värme. fast till slut frös jag....

Spelet var väl helt ok, men kunde gott ha varit hälften så långt, nu kändes det väldigt utdraget och segt.

 Min dotter var såklart den bästa skådespelaren av alla:)

Ja, hon är statist, so what???  Hihi, vaddå stolt över mina ungar??

Jaja, fortsättning följer väl, misstänker jag.

Med all säkerhet lär det bli dyyyyyyrt:(

Jag ska ha ett allvarligt samtal med mina barn i morgon.

Den äldsta ska jag tvinga att bli elektriker.

Näst äldsta rörmokare.

Tvillingarna kan bli it-tekniker och snickare.

Sjuka femåringen får bli målare.

2½ åringen bilmekaniker.

Lilla bebisen advokat, det kan man säkert behöva nån gång..

Återstår en läkare, en polis och en brandman...måste få trillingar...;)

Och vänta lite nu....minst ett välbetalt idrottsproffs måste vi ju skola fram!!!     *s* 

Suck, tror det är dags att gå och sova.....:)

Natti natti:)

Tjingeling:)

Mitt i natten och här sitter jag? Ja, som vanligt, jag kan inte rå för att jag är på topp på kvällar och nätter;)

Idag har det ju varit VARMT. Underbart!

Vi började med att sova länge hela familjen, och efter frukost var det redan dags för 5 åringen att gå på kalas inne hos grannflickan.

Plötsligt vägrar hon.

Hon vill inte gå, säger hon och gråter.

Hon är sån där, blyg och orolig, men man måste ju övervinna sina rädslor, så jag drog igång operation övertalning.

Först sa jag snällt och vänligt att hon visst skulle gå och det skulle bli så kul.

-Nä! Jag vill inte.

Sen blev jag irriterad och tjatade om att jag ju hade köpt paket och vem skulle då få det?

- Ingen. Jag vill inteeeeeee.

Då blev jag skitförbannad och gapade och svor(nä, det är inte rätt väg, jag vet, men jisses vad tråkigt jag tycker att det är när hon blir sådär!)

Men det hjälpte så klart inte det heller.

Stegade in i vardagsrummet med en vrålande hungrig bebis som ville amma, fräste åt maken att han fick gå dit med henne.

Han försökte övertala henne, men det slutade på samma sätt som jag - med hot om att antingen gick hon dit eller så fick hon städa hela sitt rum, vad skulle hon välja!?

- Jag vill städa mitt rum.

Argggggghh!

Bebisen somnade och jag lade henne i vagnen , tog min gråtande 5 åring i handen och gick med henne in till grannen, förklarade för pappan att det var jobbigt för henne, och han förstod precis och sa till henne att hon fick komma och gå som hon ville. Jag stannade kvar och peppade henne att hänga på i lekarna, äta korv och dricka saft och till slut fick jag gå hem:)

Då var det iofs bara 40 minuter kvar, men det spelar ingen roll för det var en seger för henne:)

Maken åkte iväg när kalaset började, så mina gulliga 8 åriga tvillingar passade bebisen och 2 åringen hängde med in på kalaset , lite på ett hörn sådär:)

De fick ju såklart komma in med lilla Loppan när de ville, men hon satt i sin gåstol och kavade runt i vardagsrummet och de roade henne så fint så.

Underbara ungar:)

Maken skjutsade 12 åringen till en klassövernattning de ska ha, så han kunde ju inte vara behjälplig, men det löste sig ju ändå.

När kalset var slut var hon såååå stolt att hon varit själv!

Resten av dagen har vi varit ute, suttit och flämtat under prasollet.

Jag köpte en liiiiten babypool igår som jag blåste upp(på typ 4 andetag*s*) och där satt sen lilla Loppan i skuggan och plaskade:)

På kvällen invigde vi vår sprillans nyinköpte cykelkärra(vår gamla har gått i pension efter lång och trogen tjänst) och cyklade först och lämnade tvillingarna på kalas och sen ner till området där 12 åringens klass var, hon behövde lakan istf sovsäck.

Loppan fick sitta bakom mig i en cykelstol, och 2 och 5 åringen satt i kärran, gick superbra!

Vi hade mat med oss som vi satte och och åt i solen, vid vattnet...mmmmm.

På vägen hem tänkt vi att det var smart att loppan satt i kärran, om hon somnade var det lättare, hon skulle sitta bättre då än bakom mig, så 5 åringen fick åka med mig.

Och jisses vad hon pratade:)

Prat prat prat, rätt majsigt det med:)

Bebisen somnade ju såklart, det var bara det att då lutade hon huvudet mot sidan av kärran, och då klämde hjälmen åt hjulet på andra sidan tyget...så det blev trögtrampat nåt galet...så halvvägs hem fick vi byta barn...hon sov så gott och blev ledsen när vi väckte henne...stackarn.

Nu var vi sena till hämtningen från kalaset, så jag drog iväg i förväg(som inte hade 50kg extra att dra efter cykeln...) och hämtade hem dem.

Hemma gick jag förbi soptunnan, och höll på att kräkas, för de söta fiskegossarna, som rensade laxen på vår gräsmatta, de har ju dumpat renset i soptunnan.....(de bor på landet båda två, så de begriper ju nte bättre;))

Sopbilen tömde idag, men det stank ändå...och när jag lyfte locket så svärmade väl en halv miljon spyflugor upp...

Fram med högtryckstvätten och spola rent där i....och fy fan så vidrigt det var då!

Längst ner i vår tunna har det samlats massa mojs som inte trillat ut med tömningen....nån kartong som typ multnat sönder delvis, och sopjuicie av olika slag...en skata som vi slängde förra SOMMAREN ligger delvis kvar! Så längde det är kalllt så märks ju inte det, men nu när det är VARMT så stinker det.

Toppat med fiskrens så blir det, kan jag tala om, fluglarvernas mecka.

Jag är inte speciellt äckelmagad, men det där var faktiskt rent snuskigt att spola rent...

Nu har jag spolat ur alla gamla sopor, skat rester(hu) och fisksoppa, tillsammans med fluglarver och annat som kröp....

Jag hällde i Citex och skurade och spolade, och nja....den är ren, det är den, men den luktar fortfarande fisk , om än kamoflerat bakom Citex;)

Grsämattan få väl på käften av all Citex, men jag tror inte att den ska lukta fan ....hoppas jag iaf! Lät slangen med vatten ligga där och spola länge efter att jag var klar så det borde väl försvinna..

De illaluktande resterna har jag knutit in i flera plastpåsar och slängt igen.

Tänkte att maken skulle slänga det på tippen först, men tror det funkar det här med...annars får jag väl sätta honom på att spola rent nästa gång..

Nu har jag käkat massor av jordgubbar, och ska sova snart.Och jag har duschat:)

Natti:)

Sju barn.

Sju vilda ungar har jag haft på skötbordet säkert en miljon gånger, minst 3 gånger om dagen i massor av år, och ingen endaste gång har det ens varit nära att nån ramlat ner!

Förrän idag:(

Min minsta lilla loppa gjorde en störtdykning rakt ner från skötbordet tidigare ikväll:(

Japp, jag är usel just nu, finns inte ett endaste dugg att säga till mitt försvar, för det VAR mitt fel, min ouppmärksamhet gjorde att hon lyckades krångla sig ner.

För krångla var ordet.

Jag har ett skötbord som sitter på väggen, med höga kanter som de inte kan rulla över, de är säkert 1½dm höga. Skötbordet sitter sen en dm från ena väggen inne på gästtoan, så den vägen KAN man inte ramla ner. Åt andra hållet är det en trådbacksställning med skiva högst upp, så där ramlar man inte heller ner. Bakom huvudet är ju väggen, så det enda håll som återstår att kunna ramla ner på, är framåt.

Och vem står där?

Jo jag. Alltid, alltid alltid. Jag går inte iväg, jag står där, för jag behöver  inte gå nånstans, allt finns inom räckhåll.

Men idag, så lutade jag mig mot trådbackarna, böjde mig ner för att leta efter en pyamas, och "hopp" så hade hon lyckats sparka sig ner över kanten och landade med en duns, rakt på blöjhinken som står där!

Jag stod i vägen, men inte tillräckligt tydligen:(

När jag tog upp henne så såg jag att blomkrukan som vi brukar ha små prylar i, extra toarulle, nån tidning, plastpåsar till blöjorna...den var trasig....

Hu, det var knappt så jag vågade vända på henne för jag var rädd att hela ansiktet skulle vara mosat...

Hon illvrålade men tystnade när jag tröstat ett tag, och jag vände och vred på henne för att se vart hon gjort illa sig..men jag kan inte se nåt!

Hon har massa myggbett som är svullna, så det är svårt att bestämt säga om det är en bula hon har i huvudet eller ett myggbett, det gör inte ont när jag tar där iaf...

Vete tusan.

Jag har klämt henne på magen, för hon låg på magen när jag tog upp henne, men den är mjuk och oöm, jag har klämt henne på hela huvudet utan att hon ömmar, jag har känt längs hela ryggraden utan reaktion, jag har dragit i armar och ben, men hon verkar ha klarat sig med blotta förskräckelsen!!

Tack gode gud!

Ångest är ju bara förnamnet på det jag kände när jag hörde henne dråsa i golvet(hm, blöjhinken då)!

Jag var ju på väg att lägga henne när det hände, men det vågade jag ju inte  så hon fick amma först och sen sitta och leka på golvet en timme, sen var hon jättetrött så nu sover hon i vagnen här intill.

Och som den hypokondriker jag blivit med åren, inte bara gällande mig själv;) så är jag nu övertygad om att hon antingen har en spricka i skallbenet eller en spräckt mjälte...

Fast eftersom hon mår så bra så ska jag nog sluta fundera över det nu:)

Men dåligt samvete kommer jag alltid att ha.

Min lilla unge. Ramlat ner från skötbordet. Sånt som jag inte gör..andra kanske, men inte jag. Hm...tydligen är man bara människa...?;)

Jaja, den där lilla loppan vet man inte vart man har, nu  är det ju den intensiva perioden där man kan barnsäkra sig  och sitt hem idiotsäkert, men ändå kan det hända olyckor.

8½ månad gammal,det händer ju så mycket! Hon  ålar sig fram, har lyckats sätta sig upp från liggande 3 gånger utan att jag sett det! Helt plötsligt så sitter hon bara där!

Tre gånger han hon dragit sig upp i stående åxå! Inte heller det såg jag, hon passar på när man vänder ryggen till...

Hon RULLAR dit hon vill, runt runt runt och så en finjustering när hon är framme så att hon kommer i rätt läge för att pilla på det hon vill:)

Lilla skruttan:)

Nu ska jag snart väcka henne så jag ser att hon kvicknar till....

Nej nu vaknar hon av sig själv:)!

Natti:)

Maj är ju min favoritmånad, alla kategorier, men juni kommer på en god andraplats!

Fortfarande är allt bara i sin linda, det mesta ligger framför oss, blommorna prunkar i rabatterna och kvällarna är ljusa och luktar underbart!!

Vi har en stor rosenbuske av nåt slag, med vita blommor som precis slagit ut nu, och de doftar sååååå makalöst gott! Den står precis vid ingången så man passerar den hela tiden och bara måste ta ett djupt andetag för att andas in hela ljuvligehetn:)

Mina plantarade små knölar har delvis kikat upp...några satte jag nog upp och ner, precis som jag trodde;) eller så är de lite sega i starten...

Jag har skrivit upp vart och hur jag satte dem, så jag vet att en liten kärleksört, och nåt som heter lungört kommit upp en bit, och nån strandiris.

Mina stockrosor tror jag dog "gemigvattenannarsdörjag"-döden...:/

Jag vattnade dem idag med blomnäring, kanske blir de glada och sätter fart då:) eller inte, man kan aldrig så noga veta.

Sen växer det nåt som ser ut som krasse i hela rabatten...och jag vågar inte plocka bort det för det kanske är nån fin blomma!

Troligen är det väl ogräs, men jag lever nu en gång efter filosofin " Växer det i en rabatt och ser fint ut, då får det växa, ogräs eller ej"

Jisses, vem orkar rensa ogräs liksom?  ;)

Nån som vet att tistlar får jättevackra blommor och kan bli en meter höga typ?

Nä just det, men det vet jag, som inte rensar:)

Hihi.

Nu har alla barnen utom ett somnat, den äldsta har tagit efter sin mor i sena kvällsvanor....hm, maken ligger och snusar han med, och hans två fiskekompisar knoppar nere i gillestugan.

I morgon bitt, kl, 04.00 ska de upp och iväg på nån fiskeresa i två dagar.

Kl. 04.00!!!!  Brrrr.

Jag hämtade upp dem tidigare idag, när jag ändå skjutsade sonen på ett lasergame- kalas, de kommer från nordligare breddgrader med buss:)

 En av dem är tvillingpappa till precis fyllda 8 åriga töser, och hans fru och jag träffades på det som då hette Föräldranätet, numera Allt för föräldrar, när vi väntade våra tvillingpar:)

Vi var ju precis lika i våra graviditeter, de hade två barn sen innan, och vi med, vi är ungefär lika gamla, ungefär samma syn på det mesta, och ja det mesta stämde där.

Vi snackade via mail och inlägg på Aff flera gånger om dagen, ända tills de föddes, mina fyra dagar före hennes:)

Så när de var ungefär 7 veckor gamla så träffades vi på Furuvik med alla barnen, vi satt och ammade på precis varenda parkbänk där:)

Sen har vi tillbringat några dygn i en liten fjällstuga ihop när tvillingarna var 11 månader...alla hade nästan lärt sig gå och kröp omkring överallt:)

En semestervecka i Mora i en parstuga när de var 2 år, en vecka i Danmark i ett gigantisk hus med pool när de var 6år, och förra året tältade vi, jag var höggravid och tillsammans har vi nu 11 barn:)

Och alla dessa ungar funkar åxå helt toppen ihop!

Vi har träffats minst en vecka varje år, de har en gäststuga på sin tomt som vi har invaderat då vi åker upp till dem och vi inte haft nåt resmål utan bara velat umgås.

I år ska vi ge oss på Astrid Lindgrens Värld och High  Chapparall, i tält:)

Det brukar vara så trevligt, det är synd att vi bor så långt ifrån varandra! Är nog en 3½-4 timmars bilresa, så det är inget man gör bara för att man vill fika lite..

Mina barn älskar pappan i den här familjen:)

Han är så rolig med dem, busar och grejar och tar hand om dem på alla sätt.

När tvillingarna var små, så var han och bytte blöja på en av sina tjejer, och en av våra hade bajsat, så jag väntade på min tur, och sa på skämt:- Jag ställer mitt barn här så kan du byta den blöjan med!

-OK, sa han och flinade och jag gick för att hämta nåt, kom tillbaka och blöjan på min unge var bytt:)

Så gör han hela tiden, det är ingen större skillnad på vems unge det är, behövs det en tillsägelse så ger han den, behövs det ett plåster så tvättar och fixar han det. Klart att ungarna älskar honom:)

Nu ikväll har 2 och 5 åringen busat järnet med honom, så de somnade ovaggade sen:)

Själv ska jag hoppa i säng jag med, eftersom deras fisketripp medför att jag måste få iväg barnen i morgon:/

Jaja, vi ska iväg vi med om det vill sig, så det är bara bra att man kommer upp!

Nu ska jag borsta tänderna, tjingeling:)